What if thinker

Tvångssyndrom (OCD)

2010-10-23T09:49:00.012+02:00

Tvångssyndrom utgörs av tvångstankar och tvångshandlingar som kan yttra sig på flera olika sätt.

Tvångstankar är återkommande tankar, impulser, eller bilder som upplevs som påträngande, ofrivilliga, och obehagliga. Tvångstankar kan utlösas genom inre tankar eller genom yttre stimuli som påminner om innehållet i tvångstankarna. Vanligtvis uppfattas tvångstankar som motbjudande, framkallar starkt obehag eller ångest, och brukar vara svåra att kontrollera eller få bort. Tvångstankar uppfattas vanligen som meningslösa. Innehållet kan anses oroväckande, motbjudande, hädiskt, oanständigt etc.

Den vanligaste typen av tvångstankar yttrar sig i form av "tänk om"-tankar (t.ex. "tänk om det börjar brinna", "tänk om jag har fått en smittsam sjukdom").

Tvångshandlingar är återupprepade beteenden (t.ex. att rengöra, tvätta, upprepa handlingar) eller tankemässiga handlingar (t.ex. att räkna, kontrollera, tänka på vissa ord) som en person känner sig tvingad att utföra oftast som en reaktion på en tvångstanke eller rigida ritualer. Man känner sig driven att upprepa tvångsbeteendet om och om igen med syftet att uppleva en lättnad från obehaget och ångesten.

Det finns olika typer av tvångshandlingar:

Tvångsmässig städning/rengöring/tvättning,
Tvångsmässigt kontrollerande beteenden,
Bekräftelsesökande tvångshandlingar,
Tvångsmässigt samlande,
Tankemässiga neutraliseringar.

Vid tvångssyndrom inser man att tvångstankarna är orimliga och tvångshandlingarna onödiga, men man kan ändå inte motstå att utföra handlingarna.

Tvångssyndrom leder vanligtvis till ett stort lidande, nedsatt fungerande socialt och i arbetet samt skam. Exempel på konsekvenser är att man konstant kommer flera timmar för sent till arbetet eller att man inte kan umgås med andra människor p.g.a. den tid och kraft som tvångstankarna och tvångshandlingarna upptar.

Tvångshandlingar kan även leda till fysiska skador vid t.ex. kontinuerligt tvättande av händerna.

Trött

2010-08-11T17:31:00.006+02:00

OK... nu är det semester, tid att varva ner å ta det lugnt. Jag är så trött på att jag känner mej så olycklig. Inte alltid såklart, men om jag känner mej glad är jag nervös eller har ont i magen. Det är aldrig riktigt bra. Bla bla vad jag klagar!

Skulle vilja se allt mycket mer positivt, vara nöjd med det jag har, vara nöjd med mej själv, kunna koppla av. Men man föds till den man är. Lär väl få dras med det här hela livet. Jag vill känna mej lycklig och känna att jag förtjänar det.

Ok inga positiva ord, men det är ju när jag mår dåligt som jag skriver här. Då är det skönt att skriva av sej :)

Det är iaf väldigt fint väder i dag :)

Rastlös och trött

2010-05-27T18:53:00.004+02:00

Har blivit så trött men ändå är jag rastlös och kan inte slappna av. Konstig kombination. Nu har våren kommit, vissa dagar kan man nästan säga att det är försommar. Underbart! Grilla och sitta på verandan. Jag har inte träffat min terapeut på massa veckor. Har inte kännt att jag behövt det.

Glad vår på er alla.

Pay it forward

2010-04-26T20:45:00.014+02:00

DITT ÄNGLABESÖK BLIR SOM AVTALAT
Från den 26 april kl 22.30 till och med den 1 maj kl 22.30. Innan änglarnas ankomst till ditt hem har du valt ett passande rum eller en plats i din bostad och förberett så här:

♥ Du har välsignat ett VITT STEARINLjUS och satt det i en ljusstake.
♥ Bredvid ljuset har du placerat en VIT BLOMMA i en skål eller vas eller en krukväxt med VITA BLOMMOR.
♥ Bredvid det vita ljuset och den vita blomman lägger du ett KUVERT innehållande ett papper med NAMN och ADRESS till var och en av de tre värdar som sagt JA TACK till att ta emot änglarna efter dig.
♥ l ett ANNAT KUVERT har du lagt ett papper där du skrivit upp DINA TRE ÖNSKNINGAR.
♥ Ovanpå kuvertet med dina önskningar har du lagt ett ÄPPLE (som du kan äta upp efter änglabesökets slut om du vill)

VÄLKOMSTCEREMONI:
På avtalad dag befinner du dig hemma klockan 22.30 - klar att ta emot dina gäster. Innan de kommer TÄNDER DU DET VITA LJUSET och klockan 22.30 ÖPPNAR du din YTTERDÖRR ( fysiskt, inte blott symboliskt) och bjuder änglarna VÄLKOMNA - t.ex med följande ord: "Kom in och var hjärtligt välkomna.

Jag tror inte att det kanske ligger något i det här. Har även haft väldigt svårt att hitta några vänner som vill ha änglarna efter mej..

Kommer vi från venus?

2010-04-14T19:01:00.003+02:00

Ja jag har kommit på att tjejer och killar tänker otroligt olika. Har varit irriterad nu några dagar och har haft några smågräl med min kille. Han fattar inte hur jag menar och jag fattar inte att han inte fattar vad jag menar. Jag vill att han ska engagera sej mer i oss och vår framtid ta intativ... vara min drömman. Men så tänker väl alla kvinnor. Om han hade haft allt det där skulle det nog varit en kvinna :P Älskar honom massa, men ibland känns det som att man kommer från olika planeter. Vill gärna mötas på halva vägen. Fick tipset av en kille på jobbet att ställa krav på en man : ingen framgång. Då stänger de av och inte gör nåt alls. Ska testa det han sa i helgen :) Konstigt att man måste spela spel i förhållanden.

Bilden från: http://blogg.passagen.se/thomgran/entry/tr%C3%A5kiga_kvinnor_och_deras_m%C3%A4n

Våga eller icke våga

2010-04-08T11:16:00.002+02:00

Har kommit på att jag vill ha barn. Samtidigt är det en tanke som skrämmer mej. Jag kan bli supernervös av bara tanken. Men jag vet att det skulle glädja mej massor om jag fick det. För mej är det ett stort steg att jag nu känner att jag vill det. Det känns läskigt och underbart! Min terapeut säger att i mitt fall är det bara att göra de saker jag vill. Hoppa och chansa. Jag har tillbringat så många timmar-dagar-år med att tveka, vara nervös, rädd, panika.. det kommer nog alltid vara en del av mej. Men jag vill inte gå miste om de saker jag drömmer om pga det här.

Lära känna

2010-04-01T19:05:00.005+02:00

Fick en uppväckelse i dag när jag var hos min terapeut. Jag har ju hela tiden försökt forma min man till att passa vad jag vill ha. Tänkt: Varför är han inte så, eller mer så... eller gör mer så.. Det har medfört att jag känner att jag är misslyckad, valt fel.. som leder till att jag känner mej olycklig. Men det jag inte funderat så mycket på innan är ju att min man måste ju känna sej otillräcklig. Känns som att jag ej varit öppen att lära känna honom-inte den person som jag vill att han ska vara. Jag tror inte att jag kommer bli besviken, han är ju helt underbar. Det visste jag ju redan innan men, det tåls att tänka mer på. Jag ska backa ett steg och se han, den personen han är på riktigt. Det medför att mina krav minskar på mej själv och han och jag förhoppningsvis känner mej lyckligare. Det jag vill är att landa i relationen, kunna slappna av. Inte fokusera så mycket och analysera och frågesätta-utan mer ta hand om mej själv. Vad vill jag med mitt liv? Vad vill jag jobba med? Det tål att tänkas på.

För att jag älskar dig

2010-03-30T16:21:00.004+02:00

När regnet slår emot dig där du går
och du är fredlöst villebråd
då vill jag va med dej i tusen år
för att jag älskar dej
♥
När kvällens stjärnor börjar visa sej
och ingen finns där som kan trösta dej
då ska du alltid ha ett hem hos mej
för att jag älskar dej
♥
Jag vet du inte har bestämt dej än
men du kan tro på mina ord
Och jag förstod redan för länge sen
att det är vi som hör ihop
♥
Jag kan offra allt jag har för dej
Krypa naken genom stan för dej
Ingenting kan nånsin hindra mej
för att jag älskar dej
♥
Nu rasar stormen över öppet hav
och genom tvivlets mörka skog
Framtidens vindar blåser himlen klar
Allt ska bli bättre än du tror
♥
Jag vill se dej lycklig, jag vill se dej glad
Ge dej allting du vill ha
Allt du har drömt om ska bli av en dag
för att jag älskar dej

(Text & musik: Bob Dylan, To Make You Feel My Love. Sv. Text: Mikael Wiehe)

Kärlek

2010-03-29T16:18:00.003+02:00

Bild från: http://holmqwist.wordpress.com/2009/11/12/finns-battre/

Magkänsla eller icke magkänsla det är frågan.

2010-03-28T11:58:00.002+02:00

Jag vet inte om jag kan lita på magkänslan. Visst såklart att jag gör det ibland. Men helt plötsligt kan nån kännas fel. Jag dras åt ett annat håll. Men är det den rätta riktningen? Eller bara en väg jag är van att vandra. Bryta upp, hitta nytt-göra om samma mönster? Ibland känns allt så rätt. Men blir så glad och lycklig. Allt känns 120% rätt i magen. Det är den underbaraste känslan. Det finns inga tvivel, det flyter på. Men dessvärre så kan man ju inte stanna i den känslan, inte en längre tid. Då ska man ha tillit-man ska komma i håg att det faktiskt kändes helrätt nyss. Lita på sej själv-att man faktiskt gjort ett val-som känts bra. Jag vill inte byta väg. Men i bland känns det som många gånger förr-var jag menad att gå den här vägen? Eller finns det egentligen en annan väg som är min väg? Alla som går en väg, känner de alltid att de vandrar på rätt väg? Ibland känns det som att alla vet å inte jag. Jag vill ha ett liv med skratt, tillit, trygghet, kärlek. Och min väg jag går nu, kan jag ju få det. Kärlek i överflöd, trygghet och massa mer. Varför är viljan inom än så stark, eller kommer det från att en tanke skapas, och jag tror att man måste följa den? Om jag skulle följa mina tankar ännu en gång-skulle jag flytta till en lägenhet själv å bo där med mina katter.. låter ju inte så lockande. Känns som om jag är i en fight med mej själv som hållit på i 6 år. Och ingen kan vinna. Det är därför vi behöver tillit och tro. Tro på att man blir visad en väg.

Ballong

2010-03-21T19:32:00.003+01:00

Jag känner mej som en ballong. Trycket inifrån minskar och ökar. Man sjunker och stiger. Har ändå haft en mysig helg. I dag har trycket varit mindre. Får se om man kan sticka hål på ballongen nån gång. Barn är fyllda av glädje, skratt, fantasi, nyfikenhet. Allt det där som vi vill ha när vi är vuxna. Jag kan bli otroligt nervös av barn. Men jag finner även ro i dem med. Önskar att jag hade lite mer av deras glädje i mej. I helgen har jag iaf varit en bra bonusmamma, har gräddat plättar med barnen, lekt i snön, sett på film, läst sagor. Det har varit mysigt. Fantastiskt att se allt ur ett barns ögon. Tror i bland att jag ej tagit steget fullt ut och blivit vuxen. Känns som saker jag blir rädd för skulle kunna vara saker som jag blivit rädd för som barn. Eller blivit skyddad från som barn.

Fysiska resan

2010-03-18T20:13:00.004+01:00

I går testade jag och min terapeut den fysiska resan. Hade ganska veka förhoppningar, eftersom jag gått på hypnos. Och då hade jag alltid svårt att se saker. jag brukar tro att jag bara hittar på allt. Men det var en skön upplevelse. Vet ej om det funkade på mej, men jag blev iaf mer harmonisk. Skön känsla.

Bilden ifrån: http://ruggugglan.wordpress.com

Ångest

2010-03-13T15:27:00.004+01:00

Ja man kanske ska skratta åt eländet!

Två vägar

2010-03-13T09:00:00.004+01:00

Ingen utom mej kan se vad jag tänker. Ingen kan se vilken fight som ständigt pågår. Nu när jag vaknade fylldes mitt huvud av 1000 tankar. Jag tog penna och papper och skrev ner några av mina tankar. Oj vad många det blev. Massa blaj blaj. Min terapeft säger att jag kan säga bla bla till mej själv när jag tänker så mycket onödigt. Nu de senaste helgerna har jag insett att det finns 2 vägar att ta. 1) jag kan må hur dåligt som helst -vägen. 2) Jag kan må bra-vägen. Men hur jag än vrider på det är det alltid lättare att välja det första alternativet. Och jag har sabbat min helg.

Bilden är hämtad på: http://www.zenker.se/Cykling/barkarby.shtml

Inte ensam

2010-03-10T11:35:00.002+01:00

Kom på i dag att jag är i en familj. Jag är inte ensam. Även fast man kan känna att man är så ensam i sina tankar. Och att ingen förstår än. Nu när solen skiner så fint utanför får man en gnutta hopp och livslust i hjärtat. Det här kanske kommer att gå vägen. Jag kanske kan ro det i land. Jag är inte ensam om att hålla upp stenen från att krossa mej. Det finns andra som hjälper mej. Tack till Jenny och min familj.

Ljus i mörkret

2010-03-03T19:06:00.004+01:00

I dag är det som att det är en stor mörk klump eller rök som finns inne i mej. Mina tankar flyger runt som spöken. Och reflexerna ser jag knappt, reflexerna, mina ljus, de som är kärlek, lugn, skratt och glädje. De lyser så starkt de kan. Men jag kan inte se. Det är så svart. Och utanpå syns inget. Ingen som anar. Jag vill vara snäll mot mej själv. Men jag kan inte. Varför? Vill jag ha det såhär? Har jag gjort nåt, så jag nu straffas? Jag är ju en bra tjej, jag vill inte ha såna tankar om mej själv. Hoppas på en bättre dag i morgon.

Wulffmorgenthaler

2010-03-02T21:46:00.000+01:00

Vill jag vara fast?

2010-03-01T19:29:00.002+01:00

Är det så att alla får en börda de ska bära i livet? Vissa kämpar med den. Andra accepterar den. Vissa förnekar den. Men jag tror att alla skulle vilja bli av med dem. Jag är trött på mina bördor, men jag försöker lära mej att acceptera dem. De blir bara värre om man försöker förneka eller bli av med dem. Men i bland blir man så trött å arg så man skulle kunna göra vad som helst för att bli fri. En sak som slagit mej är: Hur är det att inte känna börda? Jag kommer inte i håg. Får några glimtar ibland hur det är. Det är underbart, men så snart man inser, hallå jag mår bra! Så kommer ett svart moln in över den blåa himmelen. Och man tänker: Så! Nu är det som vanligt igen. När jag gått och funderat, mått dåligt osv, så har jag glömt bort massa saker. Vad är det som får mej riktigt glad? Vad vill jag i livet? Det är bara tomt, och jag ser bara hinder. Känslomässiga hinder. Jag vill inte ha några hinder. Vill göra det som jag vill och drömmer om! Ska bara komma på vad. Jag gjorde en dag en dreamboard. Kanske ska kolla på den. Kanske ska jag lägga upp den så ni får se.

Resan

2010-02-21T17:42:00.005+01:00

Resan, skriven av Brandon Bays. Den här boken är en självbiografi, och handlar om hur Brandon får beskedet att hon har en tumör i magen lika stor som en fotboll. Läkarna vill operera henne, men hon vill försöka på egen hand. Hon har alltid levt sunt, och ätit rätt, tränat och undervisat i personlig utveckling. Nu startar hon sin personliga resa och hon har 1 månad på sej. Hon får ta i tu med lagrade minnen som är ouppklarade. I boken finns det vägledning hur man själv kan göra en resa i sej själv för att bli fri från det som besvärar än. Jag ska få göra den här resan med min terapeut.

Vattumannen

2010-02-18T18:16:00.003+01:00

Vattumannen tänker djupt och analyserar sin värld i avsikt att förstå dess innersta väsen. Han grunnar mycket, även om det inte alltid framgår tydligt ens för honom själv. Världen är ett mysterium, men inte olösligt. Vattumannen gör vad han kan för att förstå det. Detta är kontemplationens dekad i Vattumannen, med meditativ klarhet och rent mytiskt långtgående tankebanor, men också dunkelmodets, med anlag för ångest och mörka tankar som håller människan fången och stjäl hans glädje. Denna Vattuman vill ordna sin värld till en begriplig helhet, vilket inte alltid betyder att andra skulle se denna helhet som särskilt lättillgänglig. Den som har solen i denna del av Vattumannen analyserar och definierar tills allt står honom klart, sedan sluter han det inom sig och lägger det på dess plats i minnets arkiv. Vad han inte förstår irriterar honom och pockar på hans intresse tills det är utrett, och aldrig vill han handla spontant eller för en enkel känslomässig tillfredsställelse.
Världen är komplicerad, men han går en långsam marsch mot förståelse av allt, beredd på att det kan ta både en och flera livstider. Den fasta Vattumannen vill nå allts innersta väsen och lämnar inga frågor obesvarade, varken egna eller andras.

Hämtat från: http://www.astrologi.nu

Tomt

2010-02-18T08:27:00.003+01:00

Har en tom känsla i mej. Den är lite positiv, för jag nu kanske kan måla dit färger på min vita duk. Men sen lite läskigt tom. Vem är jag? Vart ska jag? Mycket har börja hända i mitt huvud. Antar att det är positivt. Ägnade ju 5 år med samma känslor i kroppen. Tror att jag rört runt i grytan.

Bilden målad av: http://elinmalar.blogspot.com/ otroligt fina målningar!!! Hoppas det var ok att visa upp en :)

Småbråk

2010-02-17T12:58:00.003+01:00

Ja då har man bråkat lite för första gången. Det var konstigt. Men jag sa massa saker som jag vill ha i mitt liv å saker som jag tycker att vi borde göra. Skönt att stå upp för sej själv. Men jag grät ju såklart. Synd att man inte kan stänga av sina tårkanaler ibland. Vi somnade inte osams utan i varandras armar. Vägrar att ta upp allt när man är gift å ska tjata på sin man! Hoppas jag sått ett litet frö iaf :)

Bilden från: ienannandelavlivet.bloggplatsen.se

Tankar huller om buller

2010-02-16T15:39:00.008+01:00

När jag går å oroar mej i dagar för nåt, som flera sagt: Det där är inget att vara rädd eller oroa sej för. Lugnar jag mej nån dag. Men ändå är det som om jag inte kan tro på dem. Jag måste ändå vara rädd. Men så en dag slutar jag att oroa mej för den saken. Då dyker en annan sak upp som tar upp min tid.. Kommer knappt i håg hur det var att inte ha nåt att tänka på. Kan det vara så att jag blivit beroende av att alltid ha nåt att vara rädd för? Och vad skulle jag göra med min tid om jag ej oroade mej?

Nåt att tänka på

2010-02-10T22:22:00.010+01:00

Om du misstänker att du har fastnat i självdestruktiva tankemönster, kan du fråga dig själv: Har jag någon nytta eller glädje av att tänka på det här sättet? Har du inte det kan du utan att vara medveten om det vara din egen värsta fiende. Är du en person som ständigt trycker ner dig själv och låter bli att uppmuntra dig till nya djärva mål i livet.
Vill du vara en sådan person? Om man nu upptäcker att man själv är sin egen värsta fiende och inte vill fortsätta med det, hur gör man då?

Identifiera först vilka självdestruktiva tankar du brukar upprepa för dig själv som en trasig grammofonskiva. Börja sedan träna på att ersätta de tankar som hindrar dig att få ut maximalt mycket av livet med tankar som kan hjälpa dig framåt.

Här är en lista med exempel på konstruktiva tankar:
Om någonting är eller kan vara farligt, bör man se det rakt i ansiktet och försöka göra det ofarligt, och, om det inte är möjligt, tänka på annat och sluta upprepa för sig själv vilken hemsk situation man är i eller kan råka i.

Den så kallade lättaste vägen blir i längden alltid den svåraste vägen, och det enda sättet att lösa svåra problem är att se dem i ansiktet.

Jag har en enorm kontroll över mina känslor om jag väljer att arbeta på att kontrollera dem och öva mig i att säga den rätta sortens meningar till mig själv.

Hämtat från: http://web4health.info

Snöskottning och tankearbete

2010-02-08T17:18:00.006+01:00

I dag har jag skottat massor igen. Tungt med snö. men om inte snön fanns så skulle jag ej ha nåt jobb nu, så lite bra är det iaf :) Har börjat känna av medicinen nu. Har nu ätit den i 2 veckor. Det är inte till det bättre än så länge, men det ska väl vända antar jag. Känner att tankar som oroar mej har lätt att fastna. Och att ångesten är i mina armar och spatserar. Men det är bara att kämpa på. Hej och hå!

Prinsessan

2010-02-07T16:51:00.004+01:00

Om jag nu ska ta hand om barnet inom mej är det väl lika bra att ta det på matiné. Prinsessan och grodan blev det med mamma och mina bonusbarn. Tycker att den inte var så tokig. Kändes tecknad, inte animerad. Gillar att Disney känslan finns kvar. Jag tycker att jag är duktig och kämpar. Oj det finns så många som kan ge än råd. Det blir till sist snurrigt i bollen. Allt man ska göra, inte göra, tänka på. Ibland har man bara lust att tysta ner allt. Andas. Känner mej som en liten rädd flicka ibland.

Och jag vill gärna hjälpa den lilla flickan, så hon ej behöver vara rädd.
Sträcka ut en hand.

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar... utan att kämpa för det :P

Tankar från England

2010-02-06T20:31:00.004+01:00

Idag har jag pratat med en vän från England. Han skrev några meningar, som fick mej att tänka. Oj det är säkert många som går igenom samma sak som mej. Jag har bara snabbt antecknat det han sa. Min engelska är inte den bästa.

When we are younger and things happening, the things that doesent get resoled get locked in youre mind. When we grow up into adults we react like children do to those stressors. You dont have to be frightened anymore. Whatever u are frightened of its the inner child that are frightened. Not u as a adult. You have to take care of the inner child of youres, then it will pass. The pain u feel is from then. The fear u hade was un confort and got locked. You suffering from a fundamental lack of security. You not feel worthy of happiness there for u punish yourself by worrying.Becouse u dont feel secure like normally people, u make a ritual of worrying, it keeps u safe. U are trapped in a cycle of worrying. U worry to protect youreself. Becouse the idea of NOT worrying, worries u. Let R confort u, not the fear.

Realise that the thing u worrying about isnt real. U are so use to it, so u dont know how to let go. And u are scared to not having it in to youre life, coz its all u know. And the only way to beat it, is to understand it.

A large port of youre fear-is NOT to know why u fear.

Snö och snö

2010-02-03T20:00:00.003+01:00

I dag har jag jobbat hela dagen med att skotta snö. Det är inte klokt hur mycket snö det är på marken nu. Det har blåst så mycket nu att där man skottar nu får man skotta om efter en timme. När vi kom hem hade vi en meter snö på våran gång! Tänk hur mycket vatten som det kommer bli när det töar! I dag har jag mått bra, har haft mycket att göra och det är bra :) Mindre tid att tänka på.
Ha en trevlig kväll!/ M

Mina käraste

2010-02-02T10:54:00.003+01:00

Vad skulle jag göra utan dej?
Du är mitt hjärta, min trygghet
min vardag, min helg.
Hoppas att vi alltid kommer att
somna i varandras armar.

Puss R

Kinesisk massage

2010-02-01T19:46:00.002+01:00

TuiNa Massage, akupressur testade jag i dag. En metod som ses som akupunkturens moder, att kropp, själ och ande är en helhet. När livsenergin -kroppens Qi- flödar harmoniskt är vi friska. Men om energiflödet utsätts för olika störningar, som tex omslag i väderleken, fysiska påfrestningar, känsloutbrott, om vi äter för mycket fet mat, kalla och råa grönsaker osv, så blockeras energiflödet som ger upphov till fysiska och känslomässiga obehag, som så småningom kan utvecklas till sjukdomar. Genom att trycka på olika punkter på kroppen rättar man till obalanser som finns.
Alla sorters olika besvär kan behandlas, både fysiska och psykiska.
♥ smärta ♥ ledbesvär ♥ huvudvärk ♥ migrän ♥ stress ♥ mag - och tarmbesvär ♥ förstoppning och diarré ♥ pms ♥ trötthet ♥ depression och oro ♥ känslomässig instabilitet

Jag hade sån träningsvärk när jag var där i dag. Vet ännu inte hur det känns efter behandlingen.

Ladda batteriet och själen

2010-01-31T15:31:00.004+01:00

Gårdagens gospel var kanon! 1400 gospelsångare i konserthuset i Stockholm! Sen var det flera gäster, Joshua Nelson, Kristoffer Hiding och Walter Owens. Oj vilket drag. Då fick man lite njutning för själen. Man blir uppfylld av att lyssna på gospel. Folk som sjunger med hela sin själ och all känsla de har. I dag har jag varit nere och tränat på gymmet. Lagat mat, bakat en sockerkaka, handlat och målat en tavla. Oj vad jag har hunnit med. Igår startade inte våran bil, så nu laddar R batteriet. Vi ska åka och köpa ett nytt batteri i dag. Kylan slog ut det, igår hade vi ungeför -30 grader! Burr!

Längtar till värmen

2010-01-30T10:21:00.004+01:00

Den här bilden får mej att längta efter sommar och sol. Det har varit en väldigt fin vinter vi haft. Alla som sagt att Sverige inte får nån riktig vinter, kan nu hålla tyst :) Just nu är det -26 grader i Södermanland. Idag ska vi åka bil upp till Stockholm. Hoppas att det går bra, det är ju såå många olyckor som hänt nu. I går tog jag min första hela tablett av Sertalin. Känner ingenting än, vad jag tror.

Må gott!

Vilodag

2010-01-29T13:35:00.003+01:00

Det som göms i snö kommer upp i tö.
Jag är lite orolig vad mina katter har lämnat efter sej i snön. Det lär jag väl få höra av grannarna i vår.. Idag har jag jobbat med min blogg, har fått till en rätt bra layout enligt mej själv. I morgon ska jag till Stockholm och lyssna på gospel. Det ska bli roligt.

Jag måste sluta vara rädd nu

2010-01-29T09:33:00.007+01:00

Jag måste sluta vara rädd för sånt som inte är något farligt. Jag måste sluta oroa mig för sånt som inte spelar någon roll. Jag ligger vaken vid fyra fem om morgonen och säger till mig själv gång på gång: Jag måste sluta vara rädd för sånt som inte är något farligt. Jag måste sluta oroa mig för sånt som inte spelar någon roll. Andas med magen. Våga tro att det faktiskt ligger nånting i orden: ”Gör er inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer.” Det är okej att det går på tok, det är okej att göra bort sig, det är till och med okej att det går fullständigt åt helvete ibland. Det är inte så farligt. Det är okej. Det blir bättre. Det blir bra. Kanske för att det måste. I morgon ska det inte längre göra ont, det som smärtar oss idag.

Jonas Gardell

Vinterland

2010-01-28T16:30:00.000+01:00

I dag var det verkligen vinterland. Vi hade över en halvmeter snö på gatan. R var tvungen att vänta till klockan 9 innan han kunde åka till jobbet för då kom snöplogen. I dag har jag sökt jobb och varit nere på gymmet och tränat. Snart måste jag städa å börja med maten.

Det går frammåt

2010-01-27T22:25:00.000+01:00

I dag har vissa saker fallit på plats. Jag har förstått mycket varför jag reagerar som jag gör. Och varför jag är som jag är. Det var en skön känsla. Även fast jag blev lite ledsen. Boken som jag läser har hjälpt mej mycket. Jag har fått sertalin utskrivet som jag har ätit i 3 dagar. Ska bli spännande.

Flodhästen i vardagsrummet

2010-01-26T18:47:00.001+01:00

Det sårbara barnet
Den här boken handlar om hur det är att växa upp i ett hem med en flodhäst i vardagsrummet. Flodhästen är vad som kan uppstå när man lever i en familj med alkoholproblem bl a. Hur alla blir drabbade. Boken är mest skriven för att man ska förstå hur man som vuxen har kvar allting oarbetat inom sig. Sen kan man ju inte skylla allt på barndomen enligt mej, men det var ju då man formades till att bli den man är som vuxen.

Han skriver att vi mår dåligt för att vi inte lyssnar till barnet innom oss. Vi har gått förbi det och nu får vi betala priset. Barnet finns där, det har inte dött. Det finns med oss när vi mår dåligt. Vi måste lyssna till barnet innan vi kan må bra.

" Jag hoppas att du vågar resa, resa in i det som först kan göra ont, men som sen befriar"

En kvinnas resa

2009-12-09T18:50:00.000+01:00

I dag har jag träffat en ny KBT terapeft. Hoppas massor på det. Hon var annorlunda mot alla 100 jag träffat innan. Och det andra har ju inte funkat så.. de har bara gjort så jag fått mera tankar. Så nu håller jag mina små tummar för henne! Orkar inte kämpa som fan hela tiden. Hon sa att jag var jättestark som orkat så här länge-inte lagt mej i min säng och dragit täcket över mig. (har jag gjort några gånger). Just nu läser jag en bra bok: Agneta Sjödins "En kvinnas resa". Den rekommenderar jag skarpt!

Ta vara på det man lärt sej.

2009-09-22T22:23:00.000+02:00

Nu har jag gått hos massa folk och prata, ältat å resonerat, funderat, accepterat å Gud vet vad.. Men allt man lärt sej stannar ju tydligen inte i huvudet.. det åker ut genom andra örat. Jag har lätt att ge råd till alla andra.. men att lyssna på mina egna kloka ord, som faktiskt brukar vara samma som nån annan säger till mej. De lyssnar jag inte på. Det är väl konstigt, jag borde ju känna mej själv bäst. Jag vet ju att det inte är nån fara..bla bla.. eller det kommer gå bra... eller vad det nu kan vara jag är orolig över. Kommer att skriva lite utav det som jag lärt mej, och de övningar som jag har antecknat. Som jag borde leva efter.

Man ska ha ett bestämmt mål som man strävar mot. Tänk dej att du sätter dej i en bil och kör mot ditt mål. På vägen ser du massor av skyltar som säger: Vänd om!! Då ska du bara se skyltarna å registrera dem, men inte vända om för att skyltarna säger så. De kommer alltid vilja att du vänder. Skyltar man ska se upp med är:

Jag känner ingenting för min partner skylten. Den här skylten hävdar att du inte känner nåt för din partner. Och att du bör bryta. I dina försök att blockera den farliga närheten och därmed minska smärtan har du lyckats stänga av känslorna. Enda sättet att åter känna något är genom närhet. Forts köra.

Oro, tristess, ledsenhet uppfattar man ibland som att det är något fel i relationen. - Men det kan vara ett bevis på att du håller på att starta närhet.

Smärta: Jobbiga tankar och känslor.
Lidande: Uppstår när vi inte kan skapa det liv vi vill leva eftersom vi inte bara har kortsiktig smärta.

Samtalsterapi

2009-03-13T09:35:00.000+01:00

Har nu gått hos Paul Schlette flera gånger. Känns bra! Jag har fått otroligt mycket svar. Det känns så skönt att hittat nån terapeft som förstår än. Jag har ju som sagt testat en uppsjö. Har fått reda på att jag är "Sensitive". Jag har massa "spröt" som känner av om det är nåt som "hotar" mej. Eller om det är några känslor som jag bör känna. Och så fort nån av mina "spröt" känner nåt så kan jag uppfatta den känslan som ett hot. Eller så kan den känslan bli mycket större än vad den behöver vara. Å då blir resultatet att jag stänger av. Sen har jag en förmåga att alltid vilja känna 100% annars känns det som att jag luras. Och då berättade Paul att ingen ligger på 100% hela tiden. Det skulle bli för jobbigt. Lagom är att ligga runt 80% istället för att åka berg och dal bana upp å ner som en jojo. Och hela tiden känna sej besviken på sina känslor. Eftersom jag strävar så högt blir ju följden att jag stänger av mina känslor för att det blir så jobbigt att känna så mycket.

Jätte härligt att förstå sej själv. Sen varför jag håller på å känner så här. Och vad det kommer i från. Det är lite skit samma. Det jag villl är att förstå varför jag reagerar som jag gör och lyckas leva med det :)

Hemligheten

2009-01-13T14:34:00.000+01:00

Jag är ingen bokslukare, man kan nästan tro det. Man söker väldigt mycket för att hitta en lösning-få allt att fungera. Det här är en bok skriven av Egil Linge och Dan Josefsson. Den är skriven till dem som är ofrivilliga singlar. De som har svårt att stanna kvar i en relation när den blir för intim och nära. Men gemensamt för alla de skriver om är att alla vill ha en nära relation. Lyckas hålla kvar utan att rusa bort. Och det är väl lite av mitt problem. Ja eller väldigt mycket! De beskriver om relationstrappan, att man kan gå olika långt upp för den. Jag klarar alltid första och andra steget. Sen blir det svårare. Sen börjar det bli seriöst. Och allt jag vill är att fortsätta upp för trappan. Flytta i hop, ja kanske skaffa barn. Men hela min kropp skriker å är jätte rädd att gå framåt. Men jag vill så gärna ha trygghet, slippa vara skraj, känna mej lugn. Nu ska jag läsa den här boken. Har läst 100 sidor sen i går. Nu har jag kommit till övningar man ska göra. Tidigare i boken har man fått följa 7 personer. Och tillat på att sån relation man hade med sina föräldrar speglas i hur man klarar av relationerna när man är vuxen. Där är jag inte riktigt med. Jag har ju haft en väldigt bra barndom. Men men forts följer...

Jag behöver dig

2008-12-27T17:27:00.000+01:00

Tittar på dej och det lyser

kärlek i dina ögon.

Jag tänker kommer du att finnas

för mig, så som jag finns för dig.

Är det så att du ser det

jag vill att du ska se i mig.

Kan jag vara den jag är,

och du ändå kommer hålla min hand?

Om du bara visste hur fin du är,

hur mycket jag har dig kär.

Var kvar vid min sida, trotsa mina stormar,

så ska jag fylla ditt liv med kärlek.

Jag behöver dig.

Julefrid

2008-12-27T17:14:00.000+01:00

Det här inlägget skulle ju handla om julefrid. Frid-det är väl det vi alla vill ha. Särskilt vid jul, när granen är klädd. Maten står på bordet alla skrattar å väntar på julklapparna under granen. Det jag tänker på på julafton är att tänk vad underbart att jag har en familj som jag älskar och som jag får tillbringa julen med. Jag har kommit på att julen är till för barnen. Att se deras förväntningar, när tomten ska komma, jag vet att man var så uppfylld att man höll på att spricka när man var barn. Det är inte det att jag inte är tacksam, jag vet om allt jag har. Jag älskar, skrattar och ler. Men tänk om jag kunde slippa min tomhet inom mej. Spelar ingen roll hur mycket jag fylls med. Jag bara puttar bort det fina. Vill så gärna bara ha min kärlek i mitt hjärta. Håller tummarna för nästa år. Det har hänt massor det här året. Jag har startat företag, jag har träffat en man, och jag har än en gång arbetat med mej själv för att nå dit jag vill komma. I dag vill jag skrika-nu får det fan vara nog! Men jag sätter mej å spelar lite WoW i stället. Det är bra terapi. :) Hoppas att eran jul har varit bra! Kram

Kämpa

2008-12-18T13:41:00.000+01:00

Om man läser olika böcker och pratar med olika människor

så rådet det alltid delade meningar hur man hanterar sin ångest.

Inte konstigt att det är så blurrigt. Ibland får man höra att man

bara ska låta det finnas, man ska säga, -hej ångesten, du får

finnas där. Och vissa säger att man ska tänka på något annat.

Nåt positivt. Och ibland får man höra att man ska känna den.

Så försvinner den. Ja det är en röra.

Jag har ej "pallat" jag är väldigt stark, är som en maskin

som jag brukar få höra. Men jag har tillslut inte orkat mer

och fått lämna vissa saker som jag har hållit kärt. Jag har låtit

min ångest vinna över mig. Men jag kan säga att det är ingen

lätt kamp. Men fan den här gången så vill jag vinna.

Jag vill gå segrande ur den här striden, med mej själv. Jag läste

i min bok i går att om man har ångestsyndrom så är det 7 ggr så

stor risk att sina barn drabbas av det. Det fick man ju en klump

i magen av så klart. Men jag håller mina tummar att jag ska nå ett

inre lugn. Är på god väg.

2008-12-18T10:26:00.001+01:00

Testresultat

2008-12-18T10:11:00.000+01:00

På Lucida Bassetts hemsida kan man göra ett test på engelska.

Det visar vad det är man har det jobbigt med. Jag har ju inga problem

att åka bil å tåg och vistas utomhus. Så mina siffror på det här testet

blev ej så högt. Det blev högre på testet som visade hur jag mår.

De här siffrorna var mycket högre. Vet ej vad som är max..

Kanske 100. De tycker jag massa synd om! Det jag lider mest

av är ju att jag måste ha kontroll över allt. Hur jag känner,

vad som händer. Det är när jag ej har det som det blir jobbigt!

Försökte beställa hennes program. Men det gick ej att göra om

man bodde utanför USA.

Lucinda Bassett

2008-12-17T11:05:00.000+01:00

Nu har jag varit på biblioteket. Jag har lånat boken Befriad från ångest av Lucinda Bassett. Nu är ju jag ingen bokslukare. Den boken jag läst å varit fast i är boken Gömda av Liza Marklund. Men iaf jag dammade av mitt gamla bibblan-kort å lånade den här boken. Än så länge har jag ej kommit så långt. Men jag tycker att jag känner igen mig en hel del. Man får känslan av att man är typ utvald med en uppgift att övervinna sin ångest och få ett fungerande liv. Men jag ska hålla er underrättade om vad som händer.

Ny start

2008-12-17T10:40:00.001+01:00

Hej! Jag har länge funderat på om jag verkligen har nåt som är intressant att skriva om. Något som någon annan kan ha nytta av. Så kom jag på att jag faktiskt går igenom en resa i mig själv. Jag har i 4 år jobbat med mej själv för att förstå mej själv och varför jag reagerar som jag gör.

Jag lever med ångest, något som många gör i dag. I den här bloggen ska jag hålla er underrättade om vad som händer i mitt liv.

Och jag vill gärna ha kommentarer.