Pay it forward

DITT ÄNGLABESÖK BLIR SOM AVTALAT
Från den 26 april kl 22.30 till och med den 1 maj kl 22.30. Innan änglarnas ankomst till ditt hem har du valt ett passande rum eller en plats i din bostad och förberett så här:

♥ Du har välsignat ett VITT STEARINLjUS och satt det i en ljusstake.
♥ Bredvid ljuset har du placerat en VIT BLOMMA i en skål eller vas eller en krukväxt med VITA BLOMMOR.
♥ Bredvid det vita ljuset och den vita blomman lägger du ett KUVERT innehållande ett papper med NAMN och ADRESS till var och en av de tre värdar som sagt JA TACK till att ta emot änglarna efter dig.
♥ l ett ANNAT KUVERT har du lagt ett papper där du skrivit upp DINA TRE ÖNSKNINGAR.
♥ Ovanpå kuvertet med dina önskningar har du lagt ett ÄPPLE (som du kan äta upp efter änglabesökets slut om du vill)

VÄLKOMSTCEREMONI:
På avtalad dag befinner du dig hemma klockan 22.30 - klar att ta emot dina gäster. Innan de kommer TÄNDER DU DET VITA LJUSET och klockan 22.30 ÖPPNAR du din YTTERDÖRR ( fysiskt, inte blott symboliskt) och bjuder änglarna VÄLKOMNA - t.ex med följande ord: "Kom in och var hjärtligt välkomna.

Jag tror inte att det kanske ligger något i det här. Har även haft väldigt svårt att hitta några vänner som vill ha änglarna efter mej..

Kommer vi från venus?

Ja jag har kommit på att tjejer och killar tänker otroligt olika. Har varit irriterad nu några dagar och har haft några smågräl med min kille. Han fattar inte hur jag menar och jag fattar inte att han inte fattar vad jag menar. Jag vill att han ska engagera sej mer i oss och vår framtid ta intativ... vara min drömman. Men så tänker väl alla kvinnor. Om han hade haft allt det där skulle det nog varit en kvinna :P Älskar honom massa, men ibland känns det som att man kommer från olika planeter. Vill gärna mötas på halva vägen. Fick tipset av en kille på jobbet att ställa krav på en man : ingen framgång. Då stänger de av och inte gör nåt alls. Ska testa det han sa i helgen :) Konstigt att man måste spela spel i förhållanden.

Bilden från: http://blogg.passagen.se/thomgran/entry/tr%C3%A5kiga_kvinnor_och_deras_m%C3%A4n

Våga eller icke våga

Har kommit på att jag vill ha barn. Samtidigt är det en tanke som skrämmer mej. Jag kan bli supernervös av bara tanken. Men jag vet att det skulle glädja mej massor om jag fick det. För mej är det ett stort steg att jag nu känner att jag vill det. Det känns läskigt och underbart! Min terapeut säger att i mitt fall är det bara att göra de saker jag vill. Hoppa och chansa. Jag har tillbringat så många timmar-dagar-år med att tveka, vara nervös, rädd, panika.. det kommer nog alltid vara en del av mej. Men jag vill inte gå miste om de saker jag drömmer om pga det här.

Lära känna

Fick en uppväckelse i dag när jag var hos min terapeut. Jag har ju hela tiden försökt forma min man till att passa vad jag vill ha. Tänkt: Varför är han inte så, eller mer så... eller gör mer så.. Det har medfört att jag känner att jag är misslyckad, valt fel.. som leder till att jag känner mej olycklig. Men det jag inte funderat så mycket på innan är ju att min man måste ju känna sej otillräcklig. Känns som att jag ej varit öppen att lära känna honom-inte den person som jag vill att han ska vara. Jag tror inte att jag kommer bli besviken, han är ju helt underbar. Det visste jag ju redan innan men, det tåls att tänka mer på. Jag ska backa ett steg och se han, den personen han är på riktigt. Det medför att mina krav minskar på mej själv och han och jag förhoppningsvis känner mej lyckligare. Det jag vill är att landa i relationen, kunna slappna av. Inte fokusera så mycket och analysera och frågesätta-utan mer ta hand om mej själv. Vad vill jag med mitt liv? Vad vill jag jobba med? Det tål att tänkas på.