Kämpa

Om man läser olika böcker och pratar med olika människor 

så rådet det alltid delade meningar hur man hanterar sin ångest. 

Inte konstigt att det är så blurrigt. Ibland får man höra att man 

bara ska låta det finnas, man ska säga, -hej ångesten, du får 

finnas där. Och vissa säger att man ska tänka på något annat. 

Nåt positivt. Och ibland får man höra att man ska känna den. 

Så försvinner den. Ja det är en röra.

Jag har ej "pallat" jag är väldigt stark, är som en maskin 

som jag brukar få höra. Men jag har tillslut inte orkat mer 

och fått lämna vissa saker som jag har hållit kärt. Jag har låtit 

min ångest vinna över mig. Men jag kan säga att det är ingen 

lätt kamp. Men fan den här gången så vill jag vinna. 

Jag vill gå segrande ur den här striden, med mej själv. Jag läste 

i min bok i går att om man har ångestsyndrom så är det 7 ggr så 

stor risk att sina barn drabbas av det. Det fick man ju en klump 

i magen av så klart. Men jag håller mina tummar att jag ska nå ett 

inre lugn. Är på god väg.